Hemlangtan.

Det ar inte bara en walk in the park att vara hemifran. Aven om det ar i en jattebra stad med underbara manniskor. Ibland slar det mig hur langt hemifran jag faktiskt ar, och hur svart det ibland kan vara att fa tag pa de hemma i Sverige, pa grund av tidsskillnaden. Jag ar tacksam for alla sms, telefonsamtal och mail jag far, och jag vill bara saga att jag tanker pa er alla - mer under vissa veckor, mindre under andra. Detta ar en av "mer"-veckorna. Helt klart.

Arlighet

Ibland traffar du nagon som far dig att framsta som djavulen sjalv. Aven om du egentligen tycker att du ar ganska schysst. Jag har helt plotsligt forvandlats till en hemsk manniska - om man jamfor med min kara van Therese.
Igar stod vi i baren och bestallde en varsin ol. Bartendern sager en summa (som jag inte lyssnade pa eftersom Tess betalade). Vi far tva ol och Tess far sin vaxel. Sen sager hon till mig:
- Men...? Sa hon inte 17 dollar?
Jag tittar lite forvanad pa henne, forstar inte vad hon menar. Det innebar ju ingenting daligt for henne, da hon fick tillbaka 5 dollar pa en 20-lapp. Sen forstar jag.
- Nu skojar du val anda...Du menar val inte att du ska saga till och be att fa betala de 2 dollar som hon gett tillbaka for mycket? Vi pratar om 14 svenska kronor..???
-Men... Nu kanner jag mig jattehemsk ju. Det dar tog ju 2 dollar fran hennes dricks.
Jag suckade, tog vara tva ol och gick for att leta efter ett bord. Nagon matta far det val anda vara pa godheten!

Nar nagot ar for bra for att halla for sig sjalv...

...sa bara maste man dela med sig, eller hur? Nagot annat vore enbart dumt. Kolla in den har bloggen och sag om ni inte blir sugna pa aventyr i de storre matten. Blir man nagonsin nojd?

www.lifewontwait.bloggie.se

Karlek

De flesta som hangt med mig sista aren vet hur kar jag blev i Goteborg. Hur jag alskade stan sa mycket att jag helst aldrig ville aka darifran. Sapass mycket att jag tog mig en rejal funderare innan jag bestamde mig for att aka, var det verkligen vart att lamna Goteborg? Svaret ar ja.

Jag har gatt runt 2 timmar i Royal Botanic Garden och blev kar. Igen. Melbourne ar den basta staden jag nagonsin varit i - hittills. Har finns allt som finns i Goteborg - och lite till. Staden sover aldrig, du kan alltid hitta pa saker att gora och aven de som bott har hela sitt liv upptacker att de faktiskt inte vet allt.

Igar var jag pa Melbourne International Comedian Festival som har hallit pa i ungefar fyra veckor har i stan. Vi gick spontant till city hall dar de salde biljetter for billigare priser for att de var just sista kvallen. Vilket resulterade i att vi hamnade pa RMIT och tittade pa en sketch om humorn i det vardagliga livet. Efter det blev jag visad ett nytt stalle. Melbourne har ju massa hemliga, gomda stallen som man inte har nagon aning om innan nagon faktiskt visar dig. Det har stallet var en takterass fem vaningar upp, med utsikt over stor del av Melbourne. Ibland ar livet bra enkelt, va? Vem kan lata bli att bli kar i en stad som hela tiden overraskar och forvanar? Inte jag, i alla fall.

Sa istallet for att tanka att jag ska stanna har nagra manader och jobba, for att sedan resa norrut for att utforska ovriga Australien, sitter jag nu och funderar pa om det ar mojligt att hoppa pa ett turist-visum direkt efter ett Working Holiday Visum, utan att behova aka hem emellan. Eller hur jag mojligtvis skulle kunna behalla mitt boende och samtidigt kunna ansoka om ett Extended Visa for att stanna ytterligare ett ar. Kommer jag nagonsin bli matt pa Melbourne?

Tips!

For alla er som vill besoka mig. Air Asia har kampanj i 2 dagar till. Tokigt billiga flyg fran London till Malaysia, och sen kostar det inte manga hundralappar att aka sv-london och malaysia-australien. Laste om en tjej som fick tag pa biljetter fran Stockholm till Sydney for inte mer an 4000 kronor. Ett hett tips!

Igar blev jag medbjuden till Philip Island vilket blev en heldag. http://www.penguins.org.au/

Vi kakade mat i Cowes och sen akte vi for att titta pa pingvinerna. En heldag med harliga utsikter och sota sma djur. Ni skulle ha gillat det.

Nu har jag varit ivag i 3 manader. Kan ni fatta hur fort tiden har gatt? Kanns som det var igar brorsan fyllde 20 och vi hade kalas hemma i Karlstad. Kanns som det var forra helgen jag packade ihop min lagenhet och flyttade fran Goteborg. Kanns som det var i vintras jag var i Branas och det kanns inte langre an ett ar sen jag tog studenten. Men visst fasen har tiden gatt lite fortare an sa! Snart ar det 3 ar sen jag tog studenten, bara det. Helt otroligt.

Sitter och tittar pa bilder fran vanners olika resor, USA, Afrika, Nya Zeeland... Jag far sa mycker mersmak. Nar jag tanker pa alla platser man kan aka till, vill jag aldrig mer aka hem! Inte an pa nagra ar i alla fall. Helt otroligt hur manga platser det finns! Jag borjar mer och mer kanna att jag verkligne har tankt ratt nar jag tankt att jag inte vill till samma stalle tva ganger, eftersom det finns sa manga platser man aldrig kommer att hinna aka till! Det ar ju helt otroligt.

Jag har fatt ett jobb har i Melbourne. St Kilda, pa en italiensk restaurang. Som servitris. Det kanns bra och kan nog funka for ett tag. Restaurangen heter La Porchetta och har har ni lanken till deras hemsida.

http://www.laporchetta.com.au/

Det blir inte alltid ratt

Marie kom till Melbourne for ett dygn. Hon hann dra ett grovt skamt nar vi fnissade som mest och jag vraker ut mig:
- you make me flush

nar jag egentligen givetvis menade "you make me blush"

ibland blir det inte riktigt som man tankt sig.

Kara dagbok!

I mandags var det toppenmysigt. Efter att ha spenderat hela helgen med T (Therese ar sa langt att skriva ut) sa insag vi att vi inte kunde fa nog av att umgas med varandra, konstigt nog. Sa vi akte in till stan, kopte en flaska rott vin och la oss pa en filt pa grasmattanmed utsikt over Melbourne skyline och Yarra River. Otroligt vackert och en alldeles underbar eftermiddagssol gjorde att det inte var sarskilt kallt heller. Vi lyssnade pa bra musik, smapratade och bara njot av livet nar det ar som allra bast.

I onsdags hade jag en arbetsintervju, det var ett saljar-jobb. Jag gick dit med oppen installning, men sa fort jag horde ordet "salja" sa insag jag att jag antagligen inte var ratt man for jobbet, sa jag tackade nej. Da ringde telefonen och jag hade ett annat jobb. Jag tog pa mig mina klader jag haft nar jag arbetade i Bright (ni vet, nar jag var golvlaggare och malare for en helg) och taget tog mig snart till Brighton Beach, en av de rikaste fororterna. Husen ar som palats och anses som daligt om du inte har havsutsikt. Jag hade forvandlats till tradgardsmastare! Hela dagen kampade jag med baksidan, jag och en man med eget foretag. Vi forslade jord fran ett stalle till ett annat, lade grasmatta och diskuterade vattenforhallanden i Australien. Lite otippat, menlarorikt. Tanke pa min kara mor sa fort jag blev trott eller kande att det sved i latmaskblasorna jag snabbt fick av spaden och krattan. "Kom igen nu, Mika. Lite hard arbete i tradgarn har ingen dott av" Tack, mamma!


Dagarna gar ratt sa snabbt har, forstar inte varfor. Veckan rusade forbi i ett ogonblick, och vips sa var det fredag. T visade sina kock-skills och lagade mat at oss har i lagenheten, jattegott. Rostade rotfrukter, kott och rodvinsas med applepaj som efterratt. Vi at i all evinnerlighet, tror jag. Sen fick vi knada pa oss partykladerna och rulla vidare ut till stan. Vi borjade pa Chaplin, som ar en koreansk pub dar Nancy (en av tjejerna jag bor med) jobbar. Dar bjods det pa frukt och drinkar, och sen gick vi vidare till en nattklubb precis vid Yarra River, krypavstand fran var lagenhet. Dar var det jattemycket folk och vi dansade oss torstiga och hungriga. Kvallen avslutades i China Town dar vi at pa China Bar. Nar asiater ater delar alla pa all mat som bestalls, sa man far ofta enliten tallrik som man sedan kan plocka maten fran allas storre tallrikar, lite som tapas. Jattegott. En av killarna lurade mig till att smaka pa hans mat, som var sa stark att jag borjade att grata. Vatten och servetter bestalldes in at europeen som inte kan ata kryddad mat, och sen var det dags for mig att lara mig ata med pinnar. Med en enastaende larare och en snabblard elev ar jag nu nastan fullard. Jag maste bara trana upp musklerna i handen! Det ar jobbigare an det ser ut. Klockan 5 smog vi hemat igen, tackade for en trevlig kvall och somnade valdigt gott.



Min kara rumskamrat, Ashley

Vill val passa pa att saga att det ar kul att se att ni hittat tillbaka till min blogg. Det har varit daligt med kommentarer ett tag, och det innebar val att ni inte laser? Eller sa vet ni inte hur man gor. Sa har kommer en lektion!

1. tryck pa "kommentarer"

2. skriv en kommentar i "kommentar-rutan"

3. valj alternativ "anonym" i "kommentera som"-rutan

4. tryck pa "skicka kommentar"

(5. skriv av orden som kommer upp)

FARDIG!

Du har nu skickat en kommentar. Nu kommer val min blogg att bli overrost med kommentarer, antagligen... Jippi!



Jag har blivit erbjuden ett jobb ocksa, det kanske jag ska beratta. Det var nara ogat att jag ringde hem och med lite panik i rosten bad nagon bestamma hur jag skulle gora. Tills T utmanade mig till att ta ett eget beslut, utan att lata slumpen avgora. Jobbet ar i Cann River,Victoria. Ligger 6 timmar oster om Melbourne, mitt ute i ingenstans. 300 invanare, en super market och ett bageri. Mitt jobb skulle vara pa bageriet. Jag skulle fa jobba fulltid, 6 dagar i veckan om onskat. Detta skulle ge mig 600-700 dollar per vecka och mitt boende skulle bara kosta 60 dollar per vecka. Jag skulle bo i ett hus med nagra andra backpackers, ha min egen sang och dela kok och badrum. Och om jag ville skulle jag kunna fa stanna i 6 manader.

MEN... Vem vill egentligen lamna nagot som ar for bra for att... lamna? Jag tror inte att det ar jag, i alla fall. Jag har helgen pa mig att bestamma mig, inget ar annu bestamt men det lutar lite tyngre at ena hallet. Som T sa klokt sa; du ar ju har for upplevelsen ocksa. Hur mycket upplevelse kommer du att fa under de 6 manaderna om du jobbar 55 timmar i veckan. Men som sagt, inget beslut taget an. Fortsattning foljer...

http://www.facebook.com/album.php?aid=149983&id=619382022&l=6beedb6fcf

Nya bilder ligger ute pa denna lank!

En gemensam namnare. Ibland ar det allt man behover for att verkligen klicka. Som min van Therese. Vi har film som en stor gemensam namnare. Ibland for stor. Jag har varit hos henne i ett dygn och vi har sett den ena filmen efter den andra... Och nej, jag klagar inte!

Nagot annat man kan ha gemensamt ar mat. Som i filmen Julie&Julia. Otroligt mysig film. Tanke pa kvinnorna fore mig i min familj. Mamma och mormor. De hade bada alskat filmen! Hade varit mysigt att se den med dem nagon gang. Jag och Therese gick till affaren och handlade mat, da luktade det helt plotsligt skoljmedel i nagons tradgard, och jag saknade mamma. Sen trillade det in ett mail fran pappa, och jag fick langtan hem efter Rudsanna. Therese tyckte min pappa verkade cool, och da fick jag annu mer hemlangtan. Fick sms fran kara Carro som gav mig en tydlig bild av varsolen i Goteborg. Och tro det eller ej, hemlangtan blev aningen varre. I fredags funderade jag till och med pa om det vore en ide att komma hem till Karlstad for ett tag nar jag val landat i Sverige igen.

Men! Jag och Therese har en otroligt fin paskhelg tillsammans, sa otroligt o-paskig det gar att bli, men boy vad vi har kul. Jag menar, hur mycket humor kan det rimligtvis bli nar en stockholmare forsoker lara en varmlanning om livet medan samma stockholmare snubblar over tradrotter, inte hittar ratt plattform pa tagstationer osv osv. Historierna ar andlosa. Hur kan man lata bli att trivas i sadant sallskap? Dags att kila, maten ar fardig!

GLAD PASK, ALLA GLADA!