På en busshållplats i stan stod jag och tänkte på dejting. Hur dejtingkulturen är så olika i olika länder. Jag träffade en kille från USA en gång, och han var mer dejt-vänlig. Middag och bio, umgås och lära känna varandra. I Sverige är inte människor lika aktiva på att dejta. Är det ok att skylla på klimatet även här, eller är vi helt enkelt för ointresserade av varandra?

På bussen senare fick jag en liten knuff i ryggen precis innan jag skulle sätta mig. En kille bakom mig ursäktar sig och sätter sig sedan bredvid. Börjar prata med mig om vädret. Jag är snabb som blixten på att döma ut honom som endera galen, eller desperat. Är detta varför vi dejtar så lite i Sverige? Är det så att vi är ett gäng snackare, som klagar, ifrågasätter och analyserar - men när det väl kommer till kritan så är vi rädda för förändring och nya saker?