Kvällen spenderades hos Anna med en film som inte riktigt var vad vi hade tänkt oss. Men det gjorde ingenting. Filmen fick mig att le. (Och jag ångrar aldrig något som fått mig att le) Dessutom hade jag otroligt gott sällskap. Anna, godis och en skön soffa. Om ni frågar mig, livet på en pinne!
Tack för idag!
Ja tänk så underbart det hade varit. Dessvärre hade jag nog behövt jobba på min sångröst men va tusan, det hade det varit värt...=)
SvaraRaderaYes, jag har lärt mej att kommentera på din nya blogg. Tror jag...
KRAMAR TILL DEJ!!!